Hem

Orienteringstavla - alla sidor

Om föreningen

Nyheter

Framtiden väljs i kassan

Hälsans fiender

Att förebygga ohälsa

Kost

Kosttillskott

Pillerkulturen

Vården

Alternativen

Folkhälsoexperimenten

Försiktighetsprincipen

En solidaritetsfråga

Press

Växthuseffekten och vårt framtida behov av kosttillskott

En konsekvens som oljebolagen, framför allt Exxon via sponsrad tankesmedja med forskare, lyft fram som en välsignelse, är just det namnet säger: växthuseffekten. För växterna är koldioxiden vad syret är för djur och människor. Mer koldioxid betyder ökad växtkraft, därför att fotosyntesen ökar. En fördubbling av koldioxidhalten ger en ungefär 40%-ig skördeökning. Förutsättningen är att andra betingelser är fortsatt goda. Mot torka hjälper naturligtvis inte ökade koldioxidhalter. I princip är det ett korrekt påstående att växtmassan ökar med ökande koldioxidhalt.

Som alltid finns ett pris att betala. Större grönsaker och frukter ger ögonfägnad, och kanske mer mättnad, men det finns mycket som talar för att samtidigt som storleken ökar så minskar innehållet av mikronäringsämnen, mineraler och vitaminer som är nödvändiga för oss. Mättare, men risk för undernäring!

Växternas ökade storlek beror på att de producerar mer stärkelse och socker, men alltså till priset av minskat upptag av mikronäringsämnen. Förutom att upptaget av mikronäringsämnen minskar, så minskar också kväveupptaget, vilket leder till minskad proteinhalt. Med vårt industriella jordbruk kan man via gödningens sammansättning kompensera. Men, den dyrare gödningen resulterar i högre priser. Om gräset tar upp mindre kväve, vilket skedde vid ett flerårigt experiment, så kommer djuren att behöva längre tid för att uppnå slaktvikt, vilket resulterar i dyrare kött.

Vilka konsekvenserna blir för faunan när proteinhalt och halt av mikronäringsämnen minskar kan inte förutses, men att ekologin kommer att förändras verkar mer än troligt.

Ett globalt hälsoproblem är den dolda hungern, de som är mätta men undernärda på grund av olika bristtillstånd. Den risken löper vi inte i västvärlden säger man, därför att vi äter så storamängder kosttillskott. Samtidigt har man sedan lång tid inom Codex Alimentarius arbetat för att med regleringar och förbud stoppa kosttillskotten. I augusti 2005 skulle ett EU-direktiv som rensade hälsohyllorna på stora delar av innehållet ha trätt i kraft. En domstol reste hinder mindre än en månad innan det skulle bli realitet. Å ena sidan har vi alltså framtidsutsikterna att bli beroende av kosttillskotten för att få fullvärdig näring, och å andra sidan myndigheter och näringsliv som gör sitt bästa för att stoppa konsumtionen av kosttillskott.

Hur står det då till med koldioxidhalten? Från mitten av 1700-talet har halten ökat med ca 30%. Prognoserna för halten vid detta sekels slut uppskattar att dagens nivå ökar med ca 60%. Ökningen är exponentiell, dvs den går fortare och fortare. Om man ritar en kurva så blir det samma slags kurva som IT-profeterna använde för att visa hur mycket de kunde växa. Så blåstes bubblan upp. Och den sprack. Med koldioxiden och hotande undernäring så har bubblan ännu inte observerats där den borde leda till eftertanke.

Det finns goda skäl att försvara rätten att ha tillgång till kosttillskott, för nog är det bättre för folkhälsan att vi äter vitaminer än bälgar i oss läsk, även om våra myndigheter och experter tycker tvärtom.

Här kan du läsa mer:

The Food, the Bad, and the Ugly. In a warmed world, even food won't be as good for you. Grist Magazine