Nyheter

Välfärden kostar, och i maktens korridorer tänker man så det knakar för att hitta vägar till besparingar. En politisk skiljelinje går mellan de som tror att privata lösningar är bättre än offentliga och de som tror tvärtom. En tung kostnad utgör den allmänna sjukförsäkringen. Om lösningarna ska vara privata eller offentliga är en ideologisk klyfta där man väljer kyrka efter tro. När det gäller ekonomin är man tämligen överens om att ökande kostnader är ett allvarligt problem.

I globaliseringens kölvatten med arbetsflytt till låglöneländer och hemmaföretag som rationaliserar så det blir dåligt med nya jobb trots högkonjunktur börjar välfärden framställas som en lyx vi snart inte kommer att ha råd med. När välfärden försvinner ersätts den av ofärd. Vi tycks gå en dyster famtid till mötes.

Nyligen fattade biltillverkaren Toyota beslut om en ny fabrik i Nordamerika. Intressenterna för att få fabriken lokaliserad till sin region var hård. Det visade sig att välfärd i detta fall var en konkurrensfördel. Framtiden kanske inte är så dyster, trots allt.
Läs mer!

20 juli 2005

Tvångsexponering på kinesiskt vis

Sedan den 4 juli har en läkemedelsfabrik, Jinxing Pharmaceutical, i Xinchang omkring 20 mil söder om Shanghai tvingats hålla stängt på grund av folkliga protester och upplopp. De omkringboende uppger att utsläppen från fabriken förstör grödor, förgiftar floden och gör människorna sjuka.
Läs mer!

18 juli 2005

Allmänintresset på undantag

I gårdagens Dagens Nyheter berättar två undersköterskor som arbetat länge på onkologkliniken i Uppsala om sina hälsoproblem. Den ena är förtidspensionerad. Hennes sjukdom klassades som arbetsskada. Den andra jobbar deltid på annan avdelning.

Patienterna på kliniken medicineras regelmässigt med cellgifter, och personalen exponeras för dessa. Nyligen har holländska studier visat förhöjda halter av cellgifter hos sjukvårdspersonal som arbetar med cancersjuka patienter. Patienternas mediciner fastnar på personalens hud under omvårdnaden.

Ökad risk för genetiska skador, cancer och missfall är känt sedan tidigare. Skyddsföreskrifter finns för personalen. Den nu förtidspensionerade undersköterskan har under alla år inte använt annat än plasthandskar, och ingen har upplyst henne om riskerna. När hon hittade föreskrifterna på internet och visade dem för arbetsledaren hände ingenting.

Så här långt är det en trist, men inte ovanlig, historia om negligerade arbetsmiljöproblem. Det riktigt anmärkningsvärda kommer efter det att sjukdomen klassats som arbetsskada. Den överläkare som då var huvudskyddsombud säger:
- Jag har aldrig varit med om en person som blivit förtidspensionerad så snabbt. Jag misstänker att Riksförsäkringsverket var rädd för att fallet skulle bli prejudicerande.

Med andra ord så agerade Riksförsäkringsverket för att bedra en drabbad på hennes rätt. Pengar ska sparas och då väger rättigheter lätt. Det är Riksförsäkringsverkets syn på hur allmänintresset ska tas tillvara. Det liknar Försäkringsbolagens sätt att hantera pisksnärtskador. Avgifterna kasseras in med nöje, men ansvaret när något händer vill ingen ta eftersom det kostar. Historien belyser hur rättssäkerheten sätts ur spel av myndigheterna.

15 juli 2005

Vitaminförbud dröjer

Häromdagen fattade EU-domstolen i Luxenburg beslut om EU-kommissionens direktiv om kosttillskotten. Direktivet innebär att en stor del av det som finns på hälsokosthyllorna försvinner. Det skulle börja gälla från och med 1 augusti 2005. Målet har drivits av Alliance for Natural Health (ANH). Kravet var att direktivet skulle avvisas i sin helhet.

Innebörden i domstolens beslut är inte helt klart, för direktivet avvisas inte i sin helhet, men får ändå till vissa delar underkänt. ANH:s preliminära tolkning av utslaget är, att det generella förbudet mot vitaminer och mineraler som kosttillskott inte kommer att träda i kraft den 1 augusti. Direktiven måste vara mer specifika, och besluten kommer att vara överklagningsbara.

Motivet för EU-direktivet sägs vara behovet av konsumentskydd. Utgångspunkten är då att det som finns som hälsopreparat i handelns hyllor innebär risker för konsumenterna. Därför går man mycket långt i ansträngningarna att minimera konsumtionen.

Konsumentintresset att fritt få välja, med tillgång till den information som behövs för att valet ska vara fritt, åsidosätts i sin grund i EU:s kostdirektiv. Samtidigt används harmonisering och regleringar till att begränsa informationen som ges för vanliga livsmedel. Som konsumenter ska vi uppenbarligen tvingas att konsumera det som andra bestämmer att vi ska ha.

Ett framtidshot som de flesta tar på allvar idag är växthuseffekten. Den har överraskande konsekvenser för vårt framtida behov av kosttillskott. Du kan läsa mer om det här .

8 juli 2005

Mobiler, trådlösa telefoner och cancer

Nu har det kommit ytterligare en studie som visar ökad cancerrisk vid användning av mobiltelefoner och trådlösa telefoner. Den här gången gäller det non-Hodgkinlymfom (NHL), en sorts lymfcancer. Denna cancertyp har förknippats med kemikalier som dioxin och bekämpningsmedel, och den ökning av antalet fall som sågs tidigare har gått tillbaks sedan början av 90-talet.

Den aktuella studien, publicerad i International Archives of Occupational and Environmental Health, visar en 6-faldig riskökning för digitala mobiltelefoner (GSM), och en 5-faldig riskökning för trådlösa telefoner (DECT). I båda fallen gäller en användningstid på mer än 5 år.

Om vi ska tro Dagens Nyheter, se tidigare nyhet nedan, så är detta ingenting att bry sig om, eftersom den undersökta cancerformen inte hör till de vanliga.

5 juli 2005

Dagens Nyheter avgiftar miljön

Den 2 juli hade Dagens Nyheter en större nyhetsartikel CANCERN KOMMER! . Där finns två enkla budskap. Det ena är: cancerlarm är ingenting att bry sig om. Det andra är: fimpa och håll dig smal så slipper du cancer. Med andra ord sägs att förutom rökning, så orsakas cancer bara av dåliga matvanor. Miljögifter och vistelse i förorenade miljöer påverkar inte cancerfrekvensen. Vi får veta att cancerlarm inget annat är än skrämselpropaganda.

Läs mer!

21 juni 2005

Sverige på väg att godkänna genmodifierad majs

EU står efter ett halvårs försening i begrepp att godkänna Monsantos genmodifierade majs, Mon 863. Förseningen berodde på att flera forskare ansåg att Monsanto underskattat riskerna.

1999 undertecknade Sverige tillsammans med 6 andra länder en deklaration med krav på större öppenhet vid riskbedömning och en strikt tillämpning av försiktighetsprincipen.

Lojalt stödjer nu Sverige kommissionens godkännande, trots flera länders tveksamhet. Minnet är kort när historien glöms bort.

20 juni 2005

Första boken om 3G

Den första boken om en teknik som introducerats utan att någon efterfrågan finns och utan att hälso- och miljökonsekvenser utretts. Samma omvända beslutsordning som i fallet med tunneln genom Hallandsåsen. Miljöbalkens bestämmelser om försiktighetsprincipen åsidosätts. Att de väl dokumenterade riskerna inte är vetenskapligt bevisade är just det som ska utlösa försiktighetsprincipen. Juristerna sover. Poängen är att ingen ska behöva ta ansvar för konsekvenserna.

Politiker, myndigheter och näringsliv i symbios sätter demokratin på undantag. Boken ger ett skolexempel på hur allmänintresset offras för särintressens skull. Om den fria marknaden varit en realitet skulle utbyggnaden fortfarande ligga i sin linda.

Läs om hur Statens Strålskyddsinstitut tillämpar signaturläran, att ont ska med ont fördrivas. Det gör man genom en vaccinationskampanj mot myter med myter som motgift. En viktig bok!

Bli medlem nu!